Vi är hemma nu i alla fall. Hon har blivit sämre (gamla problemen är oförändrade, det har dock tillkommit nya) men det kan ändå vara flera månader eller år kvar, eller några veckor. Vad som helst. Vi ska tillbaka på ett par återbesök för olika undersökningar, men frågan är hur mycket man ska hålla på egentligen. Hon lever redan på övertid. Tänk om hon har ont? Är det ett värdigt liv? Är det värt att lägga ut tusentals kronor och så dör hon om några månader ändå? Det var redan dyrt med medicin och veterinärkostnader, nu ska det till mer och specialkost. Det är ju värt det om det får henne att må bra och hon kan leva ett fint liv, men vi vet ju inte. Hon kan ju inte tala om för oss hur det är. Hon är nog det viktigaste som finns och jag vill inte att hon ska lida, samtidigt vet jag inte vad jag ska göra utan henne. Min bästa vän. Så underbart snäll go och söt så det finns inte. Nu ska jag sova till ljudet av hennes söta snarkningar, värre än en gammal gubbe men det finns inget bättre ljud att somna till.